Armar al dente

Att gå på gym har aldrig varit min starka sida. Men det är väl precis som när man skulle börja löpträna, att allt känns tungt och motsträvigt i början. Tyvärr har jag alltid haft lite dåligt tålamod när det gäller styrketränningsbiten och har liksom känt mig lite lost bland hantlar och maskiner på gym.

Mathias visar liggande rotationer. Bra för axlar och bål.

När min kompis Mathias nyligen blev klar som personlig tränare, så fanns det inga ursäkter att inte ge styrketräningen en ny chans. Idag var det premiär för mitt första PT-pass med honom.

Vi pratade ihop oss för någon vecka sedan, där han tog reda på vad jag ville få ut av min träning. Idag när vi sågs på gymmet, så har jag nu fått ett 6-veckors program till att börja med. Programmet består av 9 olika övningar, där fokus ligger på överkroppen. Äntligen kanske man ska få lite muskler och inte ha armar som känns som överkokt spaghetti. Nu efter mitt första pass så känns de väldigt al dente.

Visst kan man man börja träna utan en tränare, men gud vad lättare det är med en vid sin sida när man slarvar eller börjar vackla lite med repeteringarna.

Ser fram emot att fortsätta med detta i kombination med min vinterlöpning. Tillsammans kan nog detta bli en ganska bra kombo. (cyklingen är vinterpausad)

Tack för bra pepp idag, Mathias. Vi ses nästa vecka! Redan ikväll så lyder inte armarna riktigt 🙂 och imorgon kommer nog Herr Träningsvärk att hälsa på.

Vill du också komma igång, kan jag rekommendera Mathias eller hans sambo Sandra som driver företaget Tailored Training.

Det är därför jag tränar

Gustav Adolf bakelse

Man kan träna av flera olika orsaker. Du kanske vill gå ner i vikt, bibehålla en vikt eller kanske bli starkare och uthålligare.

Själv så har jag alltid avundats flera personer i min närhet som kan äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Det är väl bara att acceptera att vi alla har olika ämnesomsättning m.m. Sedan är det ju inte så att bara för att man är smal, så är man kanske inte hälsosam inuti. Nog om detta…

Jag tränar därför att jag vill kunna njuta av allt det goda i livet. Sedan blir det en bonus att vikten och kondisen blir bättre ju längre man håller på. Appropå kondis, så fick vi Gustav Adolfsbakelser på jobbet idag. Det är just sådana här smarriga godsaker som gör det värt att träna, eftersom jag är lite svag för sådant.

Idag så passerade jag 140 000 brända kalorier sedan starten i maj 2011, då jag började använda appen Runkeeper. Jag har blivit av med dessa genom att totalt springa och cykla 2 668 km. Dessutom är jag 13 kg lättare idag och detta utan att ändra min kost märkvärt. Känns ganska bra faktiskt.

Idag så blev det en ny avstickare på min milrunda, så jag förlängde den ett par kilometer. Hittade ett elljusspår i anslutning till där jag brukar vända, så jag chansade och rundan stannade på 12,35 km som du kan se mer av på Runkeeper.

Med lätta steg en mulen dag


Vart tog söndagen vägen? Idag har jag vinterfixat balkongen och planterat lite sånt som ska se lite snyggt ut i vinter. Passade även på att åka iväg och köpa ljusslingor till balkongräcket och 2 mindre varianter till de bollcypresser som jag har. Känner mig extremt pysslig och nöjd efter jag fått detta på plats. Dessutom var jag först i huset att sätta upp ljusslingorna 🙂 Ikväll har bestämt mig för att de ska få lysa (som test).

Sedan var jag 2 ggr iväg till tippen för och kasta sommarens rester, men kön var så lååååång att jag gav upp båda gångerna.

Hoppade i mina löparkläder och gav mig ut på min första löppass sedan blodgivningen i torsdags. Höll mig till tätbefolkade områden, ifall jag skulle må dåligt. Man vet ju inte hur kroppen ska reagera, även om det gått några dagar sedan jag gjorde det.

Kände mig lätt som en fjäder under hela löprundan. Detta var ju väldigt positivt, för jag var lite orolig att man skulle känna sig konstig och inte kunna träna som man brukar. 

Ikväll blev det en runda på 10,1 km på tiden 1.03.03. På min sida på Runkeeper kan du se mer av rundan. Har nu ätit en rejäl middag som jag fick med från mammsen igår, när vi var på middag hos henne. Till detta dagens lilla järntablett också, som man bör äta efter att man givit blod. Nackdelen är att allt man äter får en touch av järn.

Vipps så var det kväll igen. Vet inte vart all tid tog vägen idag, men lite fick man ju gjort.

Min första blodgivning

Man fick en cool nyckelring med ens blodgrupp tryckt på

Idag var det dags för mig att ge blod för första gången efter att jag i augusti blivit godkänd som givare.

Jag passade därför på att ge mig ut i spåret för en löprunda strax efter kl 6 i morse. Detta eftersom man inte ska träna direkt efter man gett blod. Jag kan väl lugnt säga att jag kände mig lite vimmelkantig innan kroppen fattat att jag gett mig ut för att bränna lite kalorier i arla morgonstund. Det blev en runda på 8,23 km och du kan se mer av den på min sida på Runkeeper.

 
Väl på plats i blodbussen som alldeles perfekt stannar utanför mitt jobb i Solna Business Park, så började det med lite info om resultaten efter att jag testats förra gången. Jag fick bl.a. veta att jag hade väldigt bra blodvärden och att min blodgrupp var 0+.

En av tankarna medans jag låg där och gjorde en god gärning var: Hur skulle det kännas efter jag gett blod? Skulle jag svimma, må dåligt eller skulle det inte kännas alls? Sjuksköterskorna i blodbussen som jag besökte var otroligt duktiga på att informera under hela processen, vilket kändes väldigt tryggt.

 
När jag tömts på de 4,5 dl man ger vid varje blodgivning, så rullade dagen på utan några konstigheter. Jag tycker jag har känt mig piggare än någonsin, trots att jag förlorat järn motsvarande 10 kg blodpudding.
 
Jag kan bara uppmana fler att testa sig om man kan bli blodgivare. Förra året så fick fick 88.000 patienter blod från blodgivare, så ni som inte ger idag: Ni behövs! En dag kan det vara så att man själv behöver blod.

Läs mer på Geblod.nu