Cykling

Tur och retur till Ljusterö

Posted on av Magnus

Idag kl 10 hoppade jag på racercykeln och trampade på mot destination Öran ute på Ljusterö. Har aldrig cyklat dit, så jag tog mig en liten omväg via Svinninge för att undvika delar av 276:an. Tror det blev en en omväg på ca 1 mil att ta denna rutt, men man måste ju pröva sig fram. Dagen till ära hade jag perfekt cykelväder.

Jag höll ett hyfsat lugnt tempo med mina stela ben som sakta mjuknade utmed resan. Hade tänkt stanna för en glass vid färjeläget, men jag hade sådan tur att färjan kom precis när jag anlände dit, så det vara bara att köra på. När man kommit ut på Ljusterö så är det ca 1,3 mil ut på ön som mina vänner har sitt landställe.
Väl framme blev det årets första dopp för mig som var minst sagt uppfriskande, då det var +16 i vattnet. Hade sedan en härlig dag med pizza och terasshäng. Vid middagstid styrde jag hemåt mot Sollentuna igen.
Denna gång valde jag att fortsätta på 276:an efter att jag passerat Åkersberga och det funkade bra, då det är en väldigt bred vägren att cykla på, så den var nästan bättre än Svinningevägen. Sparade ca 30 min på att välja denna väg.
Jag glömde knäppa igång Runkeeper på väg ut till Ljusterö, men jag tror att med den extrasväng jag hade på vägen ut så har jag nog idag cyklat ca 13 mil totalt idag. På vägen hem höll jag ett snitt på 25,91 km/h.
Lilla Henry tycker om cyklar, men den är lite för stor för honom. Finns det stödhjul till Bianchi?

Man lär sig för varje vurpa

Posted on av Magnus

Idag på morgonen stack jag och Simon ut på ett MTB-pass i Ursvik. Simon ville se hur stigarna såg ut där. Denna gång var de tekniskt svårare stigarna som vi var ute efter.

Efter en kort stund träffade vi på en amerikan som precis gjort ett varv av Nick-rundan, men som ville köra mer. Han höll täten före oss och jag höll mig i längst bak. Det var en härlig syn att se hur han hanterade sin MTB som var helt odämpad och som tydligen var ganska populär i USA.
På ett av de enklaste partierna gjorde jag en praktvurpa i gruset som egentligen inte gjorde så jätteont, men småstenar är hårda. Fick mig lite skrapmärken och mindre svullnad på högra armen, samt ett litet skrapsår på vänstra handen. Tror faktiskt jag börjar bli duktigt på att vurpa som ett proffs…
Efter en stund vid ytterligare ett stopp pratade vi lite med Gordon, som vår duktige amerikan hette. Han såg då att jag och även Simon hade för hårt pumpade däck för skogskörning. När vi släppt ut en del av trycket blev det en hel annan upplevelse att tackla stenar och rötter.
Dagens pass var ett tekniskt svårt pass, speciellt för en nybörjarcyklist i skogen som mig. Det var dock riktigt kul, trots att jag gjorde mig lite illa. Jag var i detta område tidigare i veckan och snurrade runt lite planlöst, tills jag stötte på Ole som visade mig lite snabba härliga stigar. De som han visade känns egentligen som sådana vägar som jag borde köra mer på. Imorgon ska jag träffa Ole igen för att köra ett kvällspass med honom.
Cykelvakt medan Simon fixar lite välbehövlig vätska

Blandade känslor och funderingar

Posted on av Magnus

Igår tog jag en sväng med racern runt min standardrunda på ca 42 km kring Vallentunasjön. Det var en ljummen skön kväll, perfekt för landsvägscykling alltså.
Rundan flöt på fint i ganska lugnt tempo med ett genomsnitt på ca 28 km/h. Apropå hastighet, så tänkte jag i sommar försöka pressa mig lite att försöka komma upp i en medelhastighet på 30-35 km/h på utvalda rundor. Man kanske skulle försöka sig på lite kul intervaller med cykeln, för att få upp tempot på sikt?
Mindre skoj var att det började knäppa om cykeln igen när man trampar. Lämnade in den för detta för ca 1 vecka sedan. Den var tyst under hela Stockholm Ride som jag körde nu helgen, men när jag kommit halvvägs på rundan igår började ljudet komma tillbaka.
I morse svängde jag förbi Bianchi Café & Cycles och bad dem titta på det igen. I eftermiddags fick jag tillbaka den och när jag hämtade den pratade jag lite med Henrik som är mekaniker där. Han hade haft isär vevlager och lite annat igen, så nu får jag testa igen. Kommer det tillbaka skulle jag försöka lokalisera var det kommer ifrån, samt om det uppstår vid några speciella tillfällen.

Bästa och snurrigaste rundan i skogen

Posted on av Magnus

 
Idag gav jag mig bort till Ulriksdals Golfklubb där jag tänkte försöka hitta en MTB-stig som en kollega på jobbet hittat. Jag hittade den och jisses vilken utmaning, för den var verkligen svår. Ovan med att sitta fast med fötterna, så ramlade jag givetvis tre gånger. En av gångerna sträckte jag nog till tre av mina fingrar så de gör lite ont nu. 
Efter en stund kom jag fram till en backe som var så brant och lång att den inte gick att cykla uppför, så jag vände ned igen och stod och fundera en stund på vart jag skulle ta vägen. Då dyker det upp en kille på en Cyclocross och även han var och hyfsat ovan med det område vi befann oss i. Vi struntade i backen och Ole som han hette tog med mig med på en runda han kända till och som bland annat slutade med en sväng över Järvafältet. Hej vad det gick genom skog och grusvägar och stundtals var det lite berg-och-dal-banekänsla på delar av hans runda.
I utkanten av Häggvik bytte vi lite kontaktuppgifter, så man kan mötas upp och köra fler rundor i framöver. Kul med spontana träningsmöten mitt i skogen.

Stockholm Ride 140 km

Posted on av Magnus

Igår kväll körde jag Stockholm Ride som är en del av Stockholm Challenge som pågår i helgen. Jag valde att bara delta i cyklingen och då i det 140 km långa loppet.
Starten gick 17.30 på Medborgarplatsen på Söder. Under ca 1 mil ut från stan hade vi eskort av en bil plus flera poliser och motorcyklar som höll i ihop den stora klunga av cyklister och som såg till att andra bilister inte störde. 
Första biten gick det lite ryckigt och farten pendlade lite upp och ner. När vi kom ut på mindre vägar efter att ha kört av väg 73, kunde man släppa loss.
Jag hakade på en stor klunga på ca 50 cyklister, men på ett ställe saknades det en funktionär som skulle pekat att vi skulle svänga, så klungan fortsatte rakt fram istället för att svänga. Efter ca 5 km upptäckte de längst fram att detta var fel väg och alla fick vända och köra tillbaka.
När vi kommit på rätt väg så delade sig klungan upp sig i mindre grupper. Jag körde ganska länge med en kille och en tjej som en höll bra fart. Vi turades om att dra varandra och lyckan var när tjejens pojkvän dyker upp vid sidan oss med en bil och försåg oss med bananer och snickers i farten.
Det var tur att man inte körde själv, för jag tror arrangörerna hittat alla uppförsbackar som gick att hitta söder om stan. Omgivningarna vi cyklade genom var dock fantastiskt vackra.
Mot slutet av rundan så hade även vi splittrats, men då hittade jag en annan som jag körde med hela vägen in i mål. Jag kom in på tiden 4.29.17, vilket jag är väldigt nöjd med. Då får lägga ha i minnet att jag dessutom fick ca 1 mil extra i benen efter felkörningen. Snitthastigheten blev strax över 30 km/h, vilket jag aldrig hållit under en sådan här lång tid innan.
Summering
Bra arrangerat lopp, men som har en förbättringspotential:
– Grymt bra bansträckning med fina vägar.
– Bra med eskort ut ur Stockholm för att det inte skulle ske några olyckor mellan bilar och cyklister.
– Skyltarna som visade vägen var alldeles för små och lätta att missa.
– Fler vätskestationer önskas. Det fanns en vid 3,5 mil och samma station hade sedan flyttat till andra sidan vägen på väg tillbaka. Det hade gott kunna vara en vid 7 mil också för oss som körde långa rundan.