Ner som en pannkaka, upp som en sol

Vände på ordspråket som i sin ursprungliga betydelse betyder att man går från att vara framgångsrik till att falla platt till marken.

Igår när jag kom hemifrån jobbet, så kände jag hur ett halsont började krypa närmare och jag kände mig matt i kroppen. Tog en lugn fredagskväll, med te och honung och smaskade i mig clementiner. Somnade tidigt och sov ganska oroligt, men till slut försvann jag och vaknade inte förrän kl 10. Detta är sent för att vara mig.

Till min stora glädje så var halsontet nästan borta och kroppen kändes mycket bättre. Idag ska jag bara njuta av denna härligt soliga dag.

Det här med att kontinuerligt hålla igång, tror jag har en positiv effekt på immunförsvaret. Tidiga när jag inte tränade, så visste man att man oftast hade ett par dagar med sjukdom framför sig när man kände som jag gjorde igår.

Vila är nog också en otroligt bra medicin, för att träna när man inte känner sig 100% är uteslutet för mig.

Cykelvårdstillbehör

Förra året lånade jag en kedjerengörare av min kompis Henrik som jag tyckte funkade riktigt bra. Häromdagen tänkte jag när jag fixade fast mina stänkskärmar: Vad skitig kedjan hade blivit av allt slabbigt vårväder, men orkade inte göra något åt det.

Idag sprang jag på en sådan mackapär. Jag köpte den tillsammans med ett kedjerengöringsmedel som hette Dirtwash.

Ska testa nu i helgen och se hur resultat blir.

Cykla är roligare än springa

Jag ska säga att jag älskar både löpning och cykling. Men sedan jag nu blivit kompis med min racer lite mer, har jag känt att det är så mycket roligare med cykling än löpning. Det kan vara så att man man känner så bara för att man äntligen fått ta ut cykeln efter vinterdvalan.

Nu ska jag inte sluta springa, för jag har ett Marathon att göra om ca 1 månad.

Sol och +14 grader gjorde denna kväll fulländad. När jag kom hem hade tårna ändå domnat bort trots det sköna vädret, så jag måste cyklat lite fort iallafall.

Rundan blev 40,80 km och tog 1.33.11 min. Höll en hastighet på 2.17 min/km.

Ingen sand mellan tänderna mer

Efter några riktigt blöta och skitiga turer till jobbet, så var det bara att krypa till korset. Pendlarhojen måste utrustats med stänkskärmar. På vägen hem från jobbet, åkte jag förbi Decathlon där hittade jag några smarta lösningar.

Mina förra stänkskärmar fick ryka när jag köpte mina nya tjockare däck till Cykelvasan förra året. Nu hittade jag en variant som man enkelt spände fast på nedre ramen med gummiband för att slippa få upp allt från framdäcket i ansiktet. Den bakre spände också enkelt fast med ett band och ett clip.

Kanske inte världens coolaste och vackraste, men nu kanske jag slipper bli helt nedsölad på väg till jobbet.

Omväxlande cykelpendling idag

Har man bestämt sig, så har man. Det är min inställning iallafall när det gäller om jag ska träna eller inte. Nu när våren börjar komma på allvar här i Stockholm har jag börjat cykla några dagar i veckan till jobbet. Detta som en del av min cykelträning inför Vätternrundan i sommar.

Imorse när jag gick upp vid klockan 6, var det mulet, men inget regn. Klockan 7 när jag skulle ge mig ut, öste det ned. Det var bara att plasta in sakerna i ryggsäcken och ge sig iväg. Det är ju bara vatten!

Nu måste jag verkligen skaffa mig stänkskärmar, för jag har nog aldrig blivit så skitig och blöt. Var tvungen att dra ned på tempot för att inte få hela munnen full med det som låg på gatan under mig.

När jag kom fram till jobbet, måste man åka upp för en ramp till andra våningen där garaget är. Innan rampen, ska se som har en bil dra sitt kort för att bommen ska åka upp. Cyklister kan dock cykla vid sidan om den. Vad gör jag då? Jo, jag cyklar rätt in i bommen med ena armbågen, så att den halvt ramlar ner i marken. Detta sker kl 8 på morgonen, då alla kommer med sina bilar och ska parkera.

Det var bara att kliva av cykeln och försöka få bommen på plats igen. Kön med bilar byggde på… Där stod jag blöt som en säl och prickig i ansiktet som om jag krigsmålat mig. Lyckades till slut pilla fast bommen hyfsat igen. Sedan var det bara att skynda sig upp till receptionen för att få någon att komma ned med nya plastmuttrar, så att den håller till nästa pucko kör in i den igen.

På hemresan var det dock strålande sol och riktigt njutbart att cykla. Skillnaden i tid mellan den blöta, kalla och torra, soliga var att den sistnämnda gick ca 9 minuter snabbare.