Frosty the cyclist

Posted on av Magnus

Vaknade väl strax efter 6 imorse och kollade på SMHI-appen i sängen att det var ca 6 grader ute. Perfekt att cykelpendla då. Slängde i mig en tallrik fil med müsli, packade ryggsäcken och drog på mig cykelkläderna. 

När jag öppnade dörren var det banne mig inte 6 grader – det var minusgrader. Lite minusgrader stoppar inte mig från att cykla, men jag önskar att jag tagit på mig både vintercykelskorna, mina tjocka cykelvantar, samt en varmare undertröja – fy bubblan vad kallt det var.
Jag har normalt sätt inga problem med kyla, men så här års när det är så fuktig luft känns det 10 gånger värre tycker jag. Ska det fortsätta så här, kanske det är dags att byta till vinterdäck snart?

Sist men ändå inte

Posted on av Magnus

Efter lite försök att locka med diverse vänner på Kompiscrossen igår, blev det att jag själv åkte mot platsen som valts ut för morgonens träningstävling. Denna gång var det längst ut på Haga, bakom SAS-huset.

Banan man stakat ut för dagen var grym och bjöd på cykling över små kullar, jobbiga sega gräsrakor med seg lutning och en lite skogsklättring. Denna gång var det inga hinder, så det blev inget hoppande och bärande av cykeln.
Ganska snabbt insåg jag att jisses vad fort alla cyklade och jag hängde inte alls med. Jag bestämde mig för att hålla ett jämt och lagom tempo som passade mig. Det var några där bak där jag låg som jag kunde hänga på och jag körde väl om två, varav en av dem sedan punkade eller bröt tror jag.
Resultat efter sju jobbiga varv blev att jag kom sist bland killarna som inte bröt av någon anledning och näst sist i totalen. Det här med vilken placering man får känns inte viktigt så här i början, när man börjat cykla cross. Det är klart att det växer ut små horn på alla inkl mig, trots att det inte är en riktig tävling. Men det bästa med Kompiscrossen är att det är så sjukt kul.
Skulle någon av de som anordnade gårdagen läsa detta, så tack för härlig crossmorgon!

Vilken vecka

Posted on av Magnus

Det är inte ofta jag känner tom och slut i huvudet efter en vecka, men det gör jag denna helg. Denna vecka har varit väldigt intensiv, då arbetet med att sätta upp ett nytt försäkringsbolag på svenska marknaden gick in i sin slutfas och avslutades med en sjösättning av ICA Försäkring i torsdags. Som webbredaktör blir man den som in i det sista får finputsa skyltfönsterna innan man vrider på nyckeln och öppnar.

Hursomhelst är vi nu igång och nu följer ett arbete med det nya bolaget att skapa en egen webb som jag textmässigt kommer vara en del av. ICA Banken, där jag jobbar, är och kommer att vara återförsäljare av det nya bolagets produkter som successivt kommer breddas framöver. Så, nu har jag gjort lite reklam för det.

Idag fyller lillebror 34 höstar och vi ska hem till honom vid lunch för att fira honom. Innan dess tänkte jag sticka ut på ett kortare pass med MTB:n i den friska höstmorgonen, för denna vecka har jag bara fått till en enda pendelcykeldag.

Yes! Jag klarade det utan förstöra

Posted on av Magnus

Om man cyklar så mycket som jag gör, kanske man ska kunna meka lite också? Jag ska ärligt erkänna att jag är rätt ointresserad av att meka och därför blir det ofta den lokala cykelverkstaden som får ta över efter att jag försökt göra något och misslyckats.

Imorse så tvättade jag av min cyclocross och min MTB. Sedan fick de stå och torka medan jag var på Skansens höstmarknad med mina vänner Chrille och Anna och deras son Oliver. Det var mycket trevligt och tradtionenligt så åt vi handgjorda kroppkakor och lingondricka.
När jag kom hem, tog jag tag i min ångest att själv försöka fixa mina rätt slappa bromshandtag på cyclocrossen. Jag hade förberett mig genom att maila en bild och lite frågor till min cykelkompis Robert O. som e en hejare på att meka cyklar. Blev lite stolt över mig själv, när jag efter lite skruvande och pillande lyckades spänna bromsvajrarna utan att förstöra något.
Kroppkakor på Skansens höstmarknad och inte en massakrerad frambroms i hydralolja.

Varannandagcykling

Posted on av Magnus

Varje gång jag inte cyklar till/från jobbet ångar jag mig nästan alltid, då man halvvägs hamnar i någon av Stockholms trafikinfarkter. Jag har ca 3,5 mil enkel resa per cykel och lite kortare med bil. Med cykel tar resan ca 1.20 tim och en klassik kömorgon med bil tar den ca 1 tim. Om det skulle det vara bilfritt, vilket det aldrig är tar bilresan ca 40 min.

Förutom att man får en välbehövlig motion, så mår jag så himla bra när jag cyklar till och från jobbet. Denna vecka har jag pendelcyklat måndag, onsdag och fredag och varje morgon har det bjudits på härligt regn och rusk. Eftersom jag monterat bort stänkskärmarna (det är ju cylocrosssäsong) så har man blivit så där skönt skitig precis överallt.

Totalt har jag skrapat ihop nästan 22 mil på cykelkontot denna vecka inkl de backintervaller jag körde i Hackstabacken i onsdags kväll. Intervallerna var tänkt att bli en kvällsträning utan att skita ner sig allt för mycket, men slutade i att min MTB och jag själv aldrig varit så leriga.

I morgon söndag blir det lite cykelvård av alla cyklar och så tänkte jag försöka spänna bromsvajrarna på crossen, men det kommer väl som vanligt sluta med att jag får lämna den till lokala cykelverkstaden istället 🙂