MTB

Urk så jobbigt men å så nyttigt

Posted on av Magnus

Idag fick jag mig en sväng i skogen med min kompis Daniel. Det är så jädra nyttigt att cykla med honom, eftersom vi nästan alltid cyklar mer tekniskt än vad jag själv utsätter mig för när jag cyklar själv. Jag borde utsätta mig för mer för teknisk cykling i skogen, för jädrar vad hjärtat fick pumpa på. Nu är jag väl inte i toppform konditionsmässigt efter vinterns alla förkylningar. Det är bara att gneta på, så ska man nog flyga över stock och sten i sommar.

Förövrigt måste jag säga att ”Once you go Fulldämpat you will always ride Fulldämpat”. Det är säkert så att en MTB med bara framdämpning är snabbare på ett klassiskt MTB-lopp som inte brukar vara så tekniskt. Men så roligt som jag har med min nya cykel har jag inte haft på år. Den hjälper en att våga attackera terräng som jag tidigare tvekade inför förut.

Det blev lite mer än två mil skogscyklingskontot inklusive transport till och från Daniels hoods.

Lerig, lerigare, lerigast

Posted on av Magnus

Lite så kan man nog beskriva dagens lilla MTB-äventyr. Som vanligt så här års när markerna sakta börjar tina, får cykeln verkligen bekänna färg och komponenterna sättas på prov. 

Vi har en hel del hästgårdar här i kommunen och på de leder i närheten av dessa gårdar har de stora djuren verkligen totalförstört vissa delar. Där kan man likna underlaget med innehållet i en kladdkaka.
Jag led med cykeln lite ibland när jag hade med mig stora delar av marken från Stava Gård innan jag hittade en bäck ovanför Rydbo att cykla i för att få bort de värsta geggan. Cyklar man MTB så får man inte vara rädd att skita ner sig, det är liksom bara att trampa och njuta av geggan som skvätter ner hela rumpan, ryggen och ansiktet under passet.
Jag tänkte ta en ny sväng idag, men stigarna och vägarna som jag trodde skulle leda mig mot Täby, tog slut på någons tomt där jag möttes av skylt: Kan du läsa detta har du åkt för långt. 
Jag vände och letade mig tillbaka till Blå Leden och körde den istället. Efter en stund stötte jag på ett vildsvin som jag skrämde iväg från stigen där denne stod och bökade. Läskiga djur tycker jag. Men som tur var, så var han räddare än mig 🙂
Det blev totalt ca 38 km och jisses vad skitigt allt var när jag kom hem.

Vårvinterpass

Posted on av Magnus

Idag blev det första riktiga testet av min heldämpade MTB. Det blev en tur via grusvägarna till Rydbo, för sedan vidare färd på skogsstigar mot Vaxholm och Bogesund. Jag trodde det skulle vara skitläskigt att cykla i skogen utan dubbdäck eftersom det fortfarande är en hel del snö och is kvar där, men jag kände mig riktigt säker på cykeln idag.
I trakterna kring Bogesund stannade jag i solen och satte mig ned i gräset, bara för att känna värmen och njuta innan jag begav mig hemåt igen. Det blev totalt 34,7 km underbar cykling idag.
Då får vi se om isen på bäcken håller…
Japp, det gjorde den.
Helt underbart underlag som bara några minuter senare plötsligt blir snö och is.
Selfietajm
Puss på dig Greven för att du varit snäll och tagit bort betonghinderna på grusvägen till/från Rydbo.

Bambi på hal is

Posted on av Magnus

Skräcken inombords jag idag kände när jag tänkte misstog mig för att att stigarna skulle vara fina i skogen nu. Jag har nog aldrig cyklat Anstaltsbanan så sakta och med en sådan rädsla i kroppen som idag. I själva skogen var det snö och isfritt, men på stigarna där folk gått och cyklat var det en hård hinna av glansis kvar. Det blev bara ett varv.

Styrde sedan via små grusvägar mot Domarudden. I början var det jättehärlig cykling och vilken skillnad det var att sitta på en heldämpad cykel. Det var nästan så man letade efter så dåliga delar av grusvägen som möjligt. När vägen sedan övergick i en häststig blev det så isigt att det studtals inte gick att cykla på stigen.
Det blir ingen mer skogscykling utan dubbdäck. Apropå det, så kanske man skulle skaffa sig ett par dubbisar till nya MTB:n. Någon som har tips på ett par bra?

Första testrundan med nya MTB:n

Posted on av Magnus

Idag blev en premiärtur med min nya Bianchi Methanol 29.3 FS eller Florence som jag döpt henne till. Det är min första heldämpade MTB och första gången jag cyklar på en också.

Färden gick på mestadels cykelvägar hem till mina kompisar Chrille och Anna som jag skulle hjälpa med en sak. Jag tänkte att det är nog en bra idé att lära känna cykeln lite innan man kastar sig ut i skogen med den. När jag fått grepp på alla inställningar man kunde göra, så måste jag säga att jag kommer nog gilla det här med heldämpat.
Efter att jag fyllt magen med plättar och hjortronsylt hos mina kompisar och fått igång deras Sonossystem som de inte fått att funka, bar det iväg hemåt igen. Efter ett mellanstopp hos en annan kompis för att visa upp nya cykeln, tog jag en liten omväg via skogen i Hacksta för att prova på lite skogscykling.
Det blev bara lite lätt terrängcykling, men det var riktigt mumma att prova den i skogen också. Det var en otroligt skön känsla hur bra den sväljer ojämnheter, stock och sten. Om vädret tillåter, blir det nog ett lite mer tuffare test av cykeln imorgon.