Det är därför jag tränar

Gustav Adolf bakelse

Man kan träna av flera olika orsaker. Du kanske vill gå ner i vikt, bibehålla en vikt eller kanske bli starkare och uthålligare.

Själv så har jag alltid avundats flera personer i min närhet som kan äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Det är väl bara att acceptera att vi alla har olika ämnesomsättning m.m. Sedan är det ju inte så att bara för att man är smal, så är man kanske inte hälsosam inuti. Nog om detta…

Jag tränar därför att jag vill kunna njuta av allt det goda i livet. Sedan blir det en bonus att vikten och kondisen blir bättre ju längre man håller på. Appropå kondis, så fick vi Gustav Adolfsbakelser på jobbet idag. Det är just sådana här smarriga godsaker som gör det värt att träna, eftersom jag är lite svag för sådant.

Idag så passerade jag 140 000 brända kalorier sedan starten i maj 2011, då jag började använda appen Runkeeper. Jag har blivit av med dessa genom att totalt springa och cykla 2 668 km. Dessutom är jag 13 kg lättare idag och detta utan att ändra min kost märkvärt. Känns ganska bra faktiskt.

Idag så blev det en ny avstickare på min milrunda, så jag förlängde den ett par kilometer. Hittade ett elljusspår i anslutning till där jag brukar vända, så jag chansade och rundan stannade på 12,35 km som du kan se mer av på Runkeeper.

Med lätta steg en mulen dag


Vart tog söndagen vägen? Idag har jag vinterfixat balkongen och planterat lite sånt som ska se lite snyggt ut i vinter. Passade även på att åka iväg och köpa ljusslingor till balkongräcket och 2 mindre varianter till de bollcypresser som jag har. Känner mig extremt pysslig och nöjd efter jag fått detta på plats. Dessutom var jag först i huset att sätta upp ljusslingorna 🙂 Ikväll har bestämt mig för att de ska få lysa (som test).

Sedan var jag 2 ggr iväg till tippen för och kasta sommarens rester, men kön var så lååååång att jag gav upp båda gångerna.

Hoppade i mina löparkläder och gav mig ut på min första löppass sedan blodgivningen i torsdags. Höll mig till tätbefolkade områden, ifall jag skulle må dåligt. Man vet ju inte hur kroppen ska reagera, även om det gått några dagar sedan jag gjorde det.

Kände mig lätt som en fjäder under hela löprundan. Detta var ju väldigt positivt, för jag var lite orolig att man skulle känna sig konstig och inte kunna träna som man brukar. 

Ikväll blev det en runda på 10,1 km på tiden 1.03.03. På min sida på Runkeeper kan du se mer av rundan. Har nu ätit en rejäl middag som jag fick med från mammsen igår, när vi var på middag hos henne. Till detta dagens lilla järntablett också, som man bör äta efter att man givit blod. Nackdelen är att allt man äter får en touch av järn.

Vipps så var det kväll igen. Vet inte vart all tid tog vägen idag, men lite fick man ju gjort.

Min första blodgivning

Man fick en cool nyckelring med ens blodgrupp tryckt på

Idag var det dags för mig att ge blod för första gången efter att jag i augusti blivit godkänd som givare.

Jag passade därför på att ge mig ut i spåret för en löprunda strax efter kl 6 i morse. Detta eftersom man inte ska träna direkt efter man gett blod. Jag kan väl lugnt säga att jag kände mig lite vimmelkantig innan kroppen fattat att jag gett mig ut för att bränna lite kalorier i arla morgonstund. Det blev en runda på 8,23 km och du kan se mer av den på min sida på Runkeeper.

 
Väl på plats i blodbussen som alldeles perfekt stannar utanför mitt jobb i Solna Business Park, så började det med lite info om resultaten efter att jag testats förra gången. Jag fick bl.a. veta att jag hade väldigt bra blodvärden och att min blodgrupp var 0+.

En av tankarna medans jag låg där och gjorde en god gärning var: Hur skulle det kännas efter jag gett blod? Skulle jag svimma, må dåligt eller skulle det inte kännas alls? Sjuksköterskorna i blodbussen som jag besökte var otroligt duktiga på att informera under hela processen, vilket kändes väldigt tryggt.

 
När jag tömts på de 4,5 dl man ger vid varje blodgivning, så rullade dagen på utan några konstigheter. Jag tycker jag har känt mig piggare än någonsin, trots att jag förlorat järn motsvarande 10 kg blodpudding.
 
Jag kan bara uppmana fler att testa sig om man kan bli blodgivare. Förra året så fick fick 88.000 patienter blod från blodgivare, så ni som inte ger idag: Ni behövs! En dag kan det vara så att man själv behöver blod.

Läs mer på Geblod.nu

Summering av träningen i oktober

Redo för en runda imorgon bitti?

Träningen i oktober blev mindre än vad jag hoppats kunna göra. Gissar att mycket är mörkret och det dåliga vädrets fel. Även om jag vet att man brukar säga att det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Det tar ju dock emot att svira om efter jobbet när det är 4 grader och regn.

Oktobers löpning och cykling kan summeras med 7 träningstillfällen. Totalt så kom jag upp i följande distanser:

Löpning: 54,36 km
Cykling: 95,76 km
Brända kalorier: 6 499 (216,6 pepparkakor)

Tror jag ska kickstarta november med ett morgonpass imorgon. Vi får väl se hur det blir imorgon bitti, man brukar inte vara lika uppkäftig kl 6 på morgonen.

Imorgon ska jag dessutom göra min första blodgivning, så det kanske är bäst att träna imorgon bitti?


Första vinterpasset

Vaknade pigg som en mört kl 06.30, tack vare att vi ställt om till vintertid inatt. Efter en stadig frukost och lite allmänt söndagssurfande, klädde jag om till mina träningskläder. Fodrade löparbrallor,  två lager tröjor, mössa och vantar åkte på och sedan var det bara att ge sig ut på en runda denna soliga men kalla söndagsmorgon.

Jag brukar tycka det är jobbigt att ge sig ut på löprundor på kvällarna när det är mörkt och kallt, så tänk vad en klarblå himmel och lite sol kan göra för ens vilja. Som jag tidigare sagt: Det mesta sitter i huvudet när det gäller träning.

Dagens pass kändes lekande lätt i kroppen och man undrar ju vad det är som gör att man ena dagen tycker det går lätt och en annan dag är det så tungt att man tror man ska dö? Jag tror att mycket ligger i vad man stoppar i sig i form av mat och dryck. Själv åt jag en biff med pommes fritt och en öl igår…

Fantastiskt vacker syn att springa förbi Rösjön.
Mot slutet av löprunda så springer man förbi Väsjöbackens framsida och här stod snökanonerna uppradade för att placeras ut i backen. Man kanske skulle tryckt på start på en av dem, det var ju ändå -5 grader.

Nu blir det dusch och sedan in en sväng till stan för lunch/kaffe med en kompis.

Som vanligt kan ni på se mer av rundan på min sida på Runkeeper.