Vinden viner – det e höst

Igår när det var torrt och fint väder förberedde jag lite inför vintern genom att plocka in alla utemöbler i förrådet, så nu är det bara några krukor med de sista överlevarna av sommarblommor kvar tillsammans med de höstblommor jag planterat.

Det är så himla fint nu tycker jag när alla trädens blad skiftar i gult, rött och grönt. Jag älskar verkligen hösten just nu, trots vädret idag.

HoHo alla svampar, var är ni?

Dagens regn och blåst kändes utmärkt för en svamptur, så på förmiddagen var jag en sväng till skogen. Men allt var länsat där jag brukar gå, endast vackra oätliga flugsvampar kvar.

Jag tror att pensionärerna och säkert även en del hemarbetare som tagit en paus i arbetet, dammsugit skogen på svamp i veckan. Så när vi helgplockare kommer, fanns inget kvar 😭 Får börja leta efter nya jaktmarker…

Pyttelite träning är dock träning

Denna vecka har varit en usel träningsvecka, eftersom jag i veckan hämtade min nya bil, så har det blivit rätt mycket bilåkande och inte så mycket cykelpendling. Och det blir mer bilåkande nästa vecka också för att jag har en del ärenden jag behöver utföra. Jag verkar dock pricka in veckans regnigaste dagar, då jag ska cykla som det ser ut nu 😅 Det gör inget, för jag har lärt mig att omfamna regnet och det är ju bara vatten…

Nu ska jag in till stan till mina vänner butik Olja & Oliv på NK för att titta lite på vad vi kan kan hitta på för julskyltning där och sedan förmår det bli ett Zwiftpass senare i eftermiddag.

1 283 procents ökning av bloggbesök igår

Det bevisar att inlägget cykelvägen som blev en grusväg i Österåkers kommun väckte mångas intresse. Inlägget delades (inte av mig) i ett debattforum på Facebook som handlar om Österåkers Kommun, där det blev en hel del kommentarer.

Tänk om Österåkers kommun förstod att det finns många där ute som gärna skulle välja cykeln som transportmedel. Grusvägen mellan Täljö och Rydbo underlättar, men fortfarande tycker många det är läskigt när det inte finns en riktig asfalterad och belyst cykelbana hela vägen ned till Täby.

Jag kanske borde bli politiker?

Vi kan inte bara se utbyggnad av vägar som en lösning på den ökande biltrafiken. Klart att många väljer bilen när det som nu är läskigt att använda cykeln till och från kommunen. Vi behöver ordentliga cykelbanor till och från Österåkers kommun för att fler ska börja använda cykeln.

Hoppas några i sittande befattning i Österåker förstår detta och börjar ta cykeln på allvar. Vi vill inte läsa fler cykelplaner, vi vill se en cykelbana till Täby nu.

Höstshopping

I helgen har jag annars gjort lite höstfint utanför huset och packat in alla utemöbler i förrådet, vilket känns skönt. Bytte också ut sommarens ledsna blommor mot lite höstiga ljung och någon annan grön sak som ska hålla sig hyfsat även under vintern.

Jag har också varit och köpt lite kläder idag och dök då på denna fina t-shirt. Allt med en cykel på e fint 😄

När löven faller…

…blir skogens golv täckt av en gyllene matta och just nu är det nog som vackrast att vara i skogen. Det är kanske därför jag gillar som allra bäst att cykla MTB nu tidigt på hösten. Ganska snart byts alla starka färger mot ett brunt fuktigt mörker i väntan på att Kung Bore ska svepa in oss i sin vita skrud.

Idag tog jag mig en solorunda med MTB:n. Det blev 2 varv på Hacksta MTB-bana och det var en hel del folk där idag, vilket är kul. Men det gör också att man inte kan trycka på med hänsyn till de andra cyklisterna. Därför styrde jag istället mot Anstaltsbanan, som inte är någon officiell bana. Det är en naturlig bana i skogen som är ungefär lika lång som den i Hacksta och det har faktiskt gått några riktiga tävlingar på den för länge sedan. Den är lite mer teknisk och med några partier med riktigt studsig terräng med runda stenar som gör att bakdämparen får kämpa hårt om man kör fort.

Det var riktigt kul att köra Anstaltsbanan, då det var ett tag sedan sist. Denna bana ligger lite off. Det gör att den skulle vara perfekt att ordna någon form av klubbtävling på utan att man stör någon annan cyklist, vilket jag skulle vilja få till i den cykelklubb som jag är med i.

Vintercyklist, javisst?

Imorse tog jag mig i kragen och anmälde mitt intresse till att bli en av Österåkers kommuns vintercyklister. De söker ju 20 st frivilliga som kan tänka sig att cykla minst 3 km, 3 dagar i veckan mellan 1/12 och 28/2. Eftersom jag fick svar att nya cykelvägen kommer att snöröjas i vinter, så tänkte jag att jag kan väl testa att se om man kommer med i vintercyklistgänget.

Korvfest

Igår var en sväng bort till Strängnäs och Strängnäs marknad. Det kanske egentligen inte är så mycket vettigt man kan handla där, men det är liksom rätt mysigt ändå i trängseln. Jag köpte jättemånga smarriga korvar, havrebollar och lite annat krimskrams. Efter det, var det dags för det årliga besöket hos våra grannar vid det landställe som mina föräldrar hade i 20 år.

4B8CC33E-6D3D-4765-81D4-D2C75A95C99BA7FDFED7-32C0-4207-B63B-4F4053CF74988F2A8EED-EF54-4671-90AA-7F38697990FD

Torr om rumpan

Dagar då det är torrt ute lyser allt mer med sin frånvaro. Jag ska väl säga att jag inte har något emot att cykla i dåligt väder, men att konstant få rumpan och ansiktet nedstänkt av kallt smutsigt vatten tär på viljan att cykla långt.
Grävde lite i gömmorna här hemma och hittade en MTB-bakskärm och en framskärm som suttit på min förra pendlingscykel. Bakskärmen satt som en smäck, men den främre fick jag såga av i nederkant för att kunna svänga ordentligt. 
Voilà, så var man endast blöt av svett efter en tur på 53,6 km med cyclocrossen. Kanske inte de vackraste cykeltillbehören, men de gör underverk för återfå den där härliga känslan med att cykla ute. Det bästa är ju att de superenkelt kan tas av när det blir bättre väder.
Dagens runda var tungtrampad, eftersom det småregnade och jag var själv. Sedan hjälpte det inte att jag hade ben som geléormar. Men jag är ingen kyckling, så det var bara att trampa på och njuta av naturens sprakande höstfärger. 

En uppenbarelse i skogen

Idag hängde jag på MTB:n på bilen och gav mig iväg mot Nacka för ett par timmars skogscykling med Jörgen och Lasse.

Det var magiskt vackert i skogen nu när hösten nått sin peak färgmässigt. Solen strålade och temperaturen låg på strax över 10 grader, vilket är perfekt cykelväder.

Dagens runda blev lite av en upptäcksfärd för oss alla tre, då vi gav oss ut på okända stigar i Nacka. Visst är det väl kul att susa fram på grusvägar där man känner igen terrängen, men att leka stigfinnare är minst lika kul och kan vara nog så ansträngande. Rätt ofta får man bära sin leksak över stock och sten, samt gå i backar som man fegar ut vid. Som tur är vi tre ungefär lika modiga, men idag vann nog Lasse på modighetsskalan.
  

Vi for fram och tillbaka på ett ganska litet område, men vi lyckades ändå hålla igång i ca 1 timme och 40 minuter. Utmed rundan fick man sig några ordentliga kallsvettningar, då blöta rötter och grenar kan få ett hjul att plötsligt försvinna under en. Då gäller det att vara snabb och koppla loss fossingarna eller på något annat sätt försöka hindra att man går omkull.

Vi pausade på en klippa med en helt galet fin utsikt. När gav oss iväg från rastplatsen kom Jörgen på att glömt sin ryggsäck efter ett par hundra meter. Medan han med raska kliv gav sig upp på berget för att hämta den, fångade jag en uppenbarelse på bild.

Efteråt tror Jörgen att den betyder att det måste vara något gudomligt med hans nya cykel och att han har Guds godkännande att cykla mer aggressivt. (Citat från Jörgens Instagram) Precis så tror jag nog också det är.

Undrar om detta var en av årets sista cykelturer med så här njutbart väder? Kul var det det iallafall. Vill du se hur rundan gick, kan du spana in den på min sida på STRAVA. Lyckades dessutom ta ett KOM på dagens runda som jag snodde från Jörgen. Den lär man ju inte få behålla länge, eller?