Sveriges viktigaste lopp

Idag har jag på ren vilja sprungit Sveriges viktigaste lopp, Blodomloppet. Som blodgivare känns det självklart att ställa upp i detta lopp och eftersom ICA är en stor sponsor till loppet var det många kollegor i löparspåret idag.

Utan att ha löptränat i år, satte jag en måltid på att avverka loppet under en timme. Blodomloppet är ett poppis lopp med många deltagare som ska samsas på mestadels smala stigar, så det är alltså ganska trångt. Underlaget är en blandning av grus, asfalt och skogsstigar som idag var väldigt geggiga.
På stela ben gick jag i mål på 58.52 minuter. Helt okej, även om det var långsammare än förra året.

En kamel på ryggen i sommar

Förra veckan slog jag till och köpte mig en Camelbak Hydrobak. För dig som inte vet så är det ett litet behändigt vattensystem i en ryggsäck. Vattenbehållaren rymmer 1,5 liter och den är perfekt att ha med sig på skumpiga skogsrundor med MTB:n, där flaskor lätt brukar hoppa ur flaskhållaren. 
Jag kan även tänka mig att bryta mot alla stilregler och använda den när jag kör långa distanspass med racern. Min cykels ram är så tajt att jag bara får med mig en stor flaska och en liten flaska och då är ju en Camelbak ett utmärkt komplement.
Igår sprang jag dessutom Blodomloppet ute på Djurgården i Stockholm och lyckades springa de 10 kilometrarna på 57.58 minuter. Kanske inte är så värst imponerande, men så var detta mitt tredje löppass i år, så jag är väldigt nöjd. Idag har jag då som ett brev på posten fått lite träningsvärk och en aningen stela ben.

Notera de väldigt sexigt pösiga mysbyxorna

Imorgon springer jag för livet

Imorgon springer jag och 13 av mina kollegor på ICA Banken, Blodomloppet ute på Djurgården i Stockholm. Distanserna vi är anmälda till varierar mellan 5 och 10 km. Jag själv är anmäld till 10 km.

Ska jag vara ärlig, så har inte sprungit 10 km ännu i år. Jag tror det ska bra ändå, men jag tänker ta det lugnt, då jag känt mig lite urholkad på energi och haft lite yrsel efter vår 20 mila runda på cykeln i lördags.
Detta är tredje året jag deltar i Blodomloppet, där man springer för en livsviktig sak och det är att Sverige behöver ännu fler blodgivare. En dag kanske man själv ligger där på sjukhuset och behöver blod, så för mig är det en självklarhet att ge blod. Är du inte givare idag, gå och testa dig för att se om du också kan rädda liv.
Läs mer på geblod.nu

På darriga ben satte jag en bra tid

Idag var det Blodomloppet ute på Djurgården i Stockholm. Vi var flera lag från ICA Banken anmälda, men som vanligt var det många som hoppade av och inte genomförde loppet.

I mitt lag så blev det bara jag som ställde upp, så jag blev snabbast i mitt lag!

Detta blev mina första löpsteg sedan Stockholm Marathon i lördags och de första kilometrarna var riktigt darriga, men sedan mjuknade benen och det kändes ganska bra. Tiden stannade på 55.18 min och det är jag riktigt nöjd med med tanke på mängden deltagare och att det var en väldigt smal och trång bana.


Efteråt fick vi en stoooor picknikpåse från ICA. Vi som sprungit 10 km samlades vid en härlig picknik med mycket skratt och åt oss proppmätta. Det som blev över gav vi tillbaka till ICA-tältet, som sedan skänktes till Stockholms hemlösa.

Hur ska det gå imorgon?

Ikväll sitter jag och funderar på hur jag ska ta mig runt Blodomloppet 10 km imorgon. Det är en sträcka som jag vanligtvis brukar motionsjogga runt på strax under en timme.
Lördagens maraton gör sig fortfarande tillkänna genom att benen är ungefär lika smidiga som ett par styltor. Jag har egentligen inga skador eller andra krämpor från i lördags, men att springa imorgon kommer att bli veckans stora utmaning. Om det inte är iskallt och ösregnar, så tror jag dock att jag ställer upp. Jag är ju lagledare för lag ICA/Giulietta och vi har redan ett avhopp och troligtvis lär det det bli fler om jag får gissa under dagen imorgon.
Blodomloppet arrangeras för en fin sak som jag brinner lite extra mycket för. Det är för att uppmärksamma den livsviktiga blodgivningen och Sverige är inte på långa vägar självförsörjande på blod idag, det behövs många fler givare för att vi ska bli det. Därför vill jag springa och uppmuntra er som som inte är givare att gå och testa er om ni kan bli det. Läs mer om hur du gör på geblod.nu
Vill du ha lite mer inspiration och veta varför jag bland annat tog beslutet att bli blodgivare. Då ska ni titta in på en av mina vänners bloggar. Den handlar om deras helt underbara lilla kämpe Henry, som idag är beroende av oss blodgivare pga att han idag av okänd anledning lider brist på röda blodkroppar.

Till Nadjas blogg lifeextraordinarydiary