Jag älskar verkligen att bo i Österåker, men jag blir så ledsen och trött på att några få har en sådan makt över kommunens rekreationsområden och att möjligheten att kunna välja cykeln till och från jobbet försvinner likt en fågel som flyger bort mot en solnedgång för att aldrig komma tillbaka.

Idag tänkte jag ta mig en härligt lång cykeltur till mina vänners butik och restaurang Olja&Oliv på Södermalm. Hoppade upp på cyclocrossen, eftersom jag tänkte ta grusvägen via Täljö till Rydbo som jag brukar cykla till och från jobbet för att undvika den läbbiga väg 276, som idag skulle visa vara sig det mer behagliga alternativet för en cyklist.

När jag cyklat en kort bit in på grusvägen efter Täljö och kom fram till betonghindren som man får lyfta cykeln över, hade markägaren fyllt på hela grusvägen (som är ett par km lång) med 10 cm tjock löst grus. Det är säkert jättefint att köra godsets Landrover på, men det var ett rent helvete att cykla på.

Jag fick också höra på Twitter idag att samme markägare beordrat kommunen att ta bort markeringarna för Blå leden som är en vandrings/cykelled som går på dennes mark. Jag har skrivit på Österåkers Facebooksida för fråga om detta är sant, för jag börjar bli smått förtvivlad av hur utvecklingen för cyklismen går i vår kommun.

På vägen hem tog jag väg 276 som är en huvudled som man får cykla på (inget för den fege cyklisten dock). Jag startade kameran när jag var i Stavabacken för att ni ska få se hur det kan bli när Trafikverket gör om vägen. De har förra året adderat en accelerationssträcka för att de som kör på väg 276 från korsningen ska få det säkrare, men cyklister måste nu vara smala som glasspinnar. På min Twitter fick filmen många reaktioner.