Draghjälp av två laddade duracellkaniner idag

Idag var det andra gången som jag bjöd in till cykling med Team Utan Gränser på norra Stockholms Mallorca med sina böljande vägar. Idag blev vi en nätt liten skara med 5 cyklister: jag, Robert T, Robert O, Per och Oskar. Robert O och Oskar är två riktigt snabba saker som fick oss andra att hämta efter andan lite mer. Jag skulle inte beskriva mig som en långsam cyklist, men i deras sällskap, när de visslar och sjunger i backarna så inser man att man har en lång bit kvar innan man är i deras form.

Vi körde en repris på den runda som jag ritade ut förra gången, då ett annat gäng ur Team Utan Gränser var här. På vår resa mot de 9 mil som vi skulle avverka, lyckades vi hälsa på i tre kommuner innan vi kom tillbaka hem till mig igen. Så här i efterhand är det väl bara bra för oss som inte har duracellben att ha några som stressar upp tempot lite, för man orkar ju faktiskt lite mer än vad man tror.

Efter ca 56 km så fikade vi på det alltid lika smarriga och trevliga caféet i Wira Bruk. På vägen hem tog det en stund innan man hittade formen igen tyckte jag och när vi närmade oss den av mig upphajpade Hakungebacken, så fick man se sig fullständigt krossad av Robert Otterstål som drämde till med ett KOM för detta år på STRAVA och Oskar Ågren tog en hedrande andraplats.

Tack till alla som var med idag och jag känner mig verkligen priviligerad att cykla med alla superdupertrevliga i Team Utan Gränser.