När himlen plötsligt öppnade sig

Idag kände jag inget i baken efter helgens Vätternrunda, så då tyckte jag det var dags för en tur med cykeln. Ikväll var jag dock sugen på att testa lite skogscykling med min gamla MTB som jag pendlar fram och tillbaka till jobbet med.

Letade lite på nätet om någon hade några bra tips på bra stigar som man kunde cykla på här i närheten där jag bor. Hittade en som ritat ut en bana i Törnskogen som jag bestämde mig för att leta reda på.
Jag for iväg och svängde in i skogen där det såg ut som det skulle vara nära till den utritade stigen. Givetvis åkte jag in fel, så efter 20 min helvetescykling över stora stenar, rötter, stockar, kärr och allt man kan hitta i svensk skog öppnade sig himlen. Plötsligt blev småstigarna en bred härlig stig där man kunde få upp en bra fart. Stigen var helt underbar att cykla på och det var en skönt kuperad terräng. Till slut stannade jag till på bergskanten vid Norrviken och njöt lite av kvällssolen innan jag sedan cyklade hem. Nu när jag hittat den, ska försöka följa den helt och hållet någon dag. Återkommer med rapport om den.
Jag inser också att gamle skrutten som jag cyklar på inte är den mest optimala skogscykeln, men jösses vad kul jag hade. Efter ikväll blev jag ännu mer sugen på att skaffa en ny MTB som gör det ännu roligare att cykla, där man inte behöver känna sig rädd för att delarna ska skaka loss i skogen.
Nästa vecka när jag ska lämna in min Bianchi Sempre för att de ska fixa vevlagret på den, ska jag se om jag även ska beställa en ny Bianchi JAB 7100 som jag spanat på ett tag.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.