9 000 meter uppför och snart 1 000 km i april

Posted on av Magnus

Under april har jag hittills cyklat 966 km, så möjligheten att nå 1 000 km i april är inom räckhåll. Dessutom har jag utan någon cykelresa till bergiga Mallorca lyckats klättra över 9 000 höjdmeter. Det är högre än Mount Everest. Siffrorna är smått otroliga tycker jag när man smakar på dem.

Jag måste säga att utmaningen att cykla varje dag i 30 dagar gått riktigt bra hittills. Visst har det varit dagar då jag hellre velat lägga mig i soffan och äta chips, men jag har hoppat upp på cykeln och gjort ett mitt cykelpass varje dag.
Idag pendelcyklade jag till jobbet, men på vägen hem kände jag att jag hade sirap i benen. Stannade därför och vilade lite och spanade in Varggropen i Täby som jag inte sett sedan jag var liten.

Varggropen är fyrkantig med kallmurade sidor, ca 3 meter djup och plan botten. Runt gropen finns en jordvall ca ½ meter hög. Gropen täcktes med ris, samt hade lockbete på en påle i mitten. Varg och räv fångades på detta sätt.

Plötsligt händer det

Posted on av Magnus

Mitt i ett möte ploppade det upp en notis på mobilen om att jag blivit omnämnd i en kommentar på Facebook. Eftersom jag satt i möte, tog det en stund innan jag kollade vad det var.
När jag väl kollade var det var, hade en cykelkompis skrivit en kommentar med Grattis Magnus på ett inlägg som Henrik Öijer publicerat: Och vinnaren av en startplats i Velothon Stockholm är… 
Jag kammade alltså hem en startplats i årets fräckaste landsvägslopp på cykel i Stockholm med start och målgång inne i centrala Stockholm. Nyheten gjorde verkligen min dag idag, så tack åter igen Henrik! Nu har man då en extra morot att hålla igång med cyklingen hela sommaren, eftersom detta lopp går av stapeln 13 september.
Helgen har annars bjudit på två rundor med racern. En i lördags på ca 5 mil som var en helt ny runda som jag inte kört förut och en igår på ca 6 mil, där jag hade vårpremiär utan ben- och armvärmare. 
Celeste pustar ut bland vitsipporna i söndags

Runda dela Magica

Posted on av Magnus

Okej det är inte världens längsta runda, men att hitta en runda som man kan sticka ut på utan att hela kvällen eller förmiddagen går bort är najs.
Det som var extra speciellt med denna runda är att den går på svagt kuperade små landsvägar med mestadels fin asfalt. Tack vare detta, kan man utan någon direkt större ansträngning hålla ett jämnt och relativt högt tempo. Dock så avslutas rundan med backarnas backe, den 1,4 kilometer långa Hakungebacken. 
Sträckningen går från Åkersberga mot Norrtälje via Brottby. En bit upp på vägen mot Norrtälje viker man av mot Kårsta och därifrån så letade jag mig tillbaka via Karby och hem igen. Karta över Runda dela Magica hittar du på min sida på STRAVA.
Idag har jag cyklat varje dag i 25 dagar, så det är 5 dagar kvar på min utmaning att just cykla varje dag. Efter dagens runda passerade jag 827 km i april. Smaka på den du – över 82 mils cyklande. Heja mig!
Kårsta kyrka, otroligt liten söt kyrka från tidigt 1200-tal
Den 1,4 långa Hakungebacken syns längst bort i bilden

Cykelkeps med kurbitsmönster

Posted on av Magnus

Häromdagen dök jag på ett litet företag som heter Kurb Caps som handsyr cykelkepsar. Jag föll för en blå keps med ett fint kurbitsmönster.

Jag har ingen som helst anknytning till Dalarna, men har varit där otaliga gånger och älskar landskapet. Jag kontaktade dem på Twitter och en kort stund senare svarade de och jag fick reda på vad de kostade och att de hade en i min storlek. Jag slog till, och nu två dagar senare låg det ett kuvert med en fin påse i som innehöll min coola cykelkeps. Satt som en smäck gjorde den också.


Halvvägs och 50 mil i benen

Posted on av Magnus

Idag är det 16:e dagen på raken som jag cyklat i min utmaning att cykla varje dag i 30 dagar. Jag har varierat mig från dag till dag med olika typer av cykling och längden på rundorna har varit mellan 1 – 6 mil. Det som jag är mest förvånad över är att jag inte känner mig speciellt sliten i benen, vilket jag trodde jag skulle vara.
Imorse cyklade jag till jobbet i strålande solsken och vem hade då kunnat ana vad som skulle vänta mig på hemvägen. När det var dags att cykla hem var vädret helt underbart, men himlen började bli mer och mer stålgrå ju längre jag cyklade. I Täby öppnade sig himlen och en smärre hagelstorm började piska mig i ansiktet. Jag var tvungen att stanna under en bro, för stundtals var det stora isbitar som kom från himlen. När det värsta ovädret dragit bort fortsatte jag min resa hem i regnet och ganska snart började det knastra mellan tänderna av all skit som MTB-däcken kastade upp i ansiktet på mig.
Över 50 mil har jag nu avverkat i april och vi får väl se om jag kan nå 100 mils cykling på min 30 dagars utmaning.