Skogsmulle på vift

Alltså cykla i skogen över stock och sten är tokkul och galet jobbigt. Varför har jag inte upptäckt det här med cykling i skog och på landsväg tidigare i mitt liv. Kanske tur för mina föräldrar att jag inte upptäckt det här med cykling förrän nu. Det hade blivit en dyr sport för dem att sponsra.

Idag hittade jag ytterligare en lång sträcka med härligt varierad terräng som var ömsom lättkörd och sedan andra svårkörda delar med mycket sten och rötter att parera mellan. Tyvärr gjorde jag nog en felkörning vid ett ställe, så jag kom ifrån den skojiga stigen. Då vet jag det till nästa gång.
Även om det skramlar och klonkar om den är jag hyfsat imponerad av min stackars pendlarhoj (MTB) och att den hållit ihop efter mina bravader i skogen. Därför ska det bli kul att se hur mycket roligare det kommer bli med en ny MTB framöver, som kanske tål lite tuffare tag i skogen än vad gamla Bettan gör.
Längtar redan till nästa skogsrunda!

Bra fart i skogen idag

Idag gjorde jag en chansning och gav mig iväg på min långa runda som är fram och tillbaka till Ulriksdals Slott. Vägarna var jag väl inte orolig för, men det är ett antal kilometer som går i skogen utmed Edsviken där man av naturliga skäl inte plogar.

Det blev en grym runda med äkta terränglöpning på både upptrampade stigar och i pudersnö. Detta var nog min bästa runda på länge. Solen glittrade genom träden och -4 grader i luften gjorde det mycket behagligt. Jag tycker att jag trots det varierande underlaget hade bra fart under dojorna idag.

Löpning i pudersnö är najs
Löpning i pudersnö är najs!

Jag kör inte med några speciella vinterskor med dubbar som jag vet att många använder. Mina Asics GEL-1170 tycker jag funkar bra på det underlag som är just nu. På mer isiga ställen och om vi får stora temperaturskillnader framöver då det smälter och sedan återfryser, då tror jag att jag kanske kommer överväga dubbade löparskor.

Idag hade jag även utrustat mig med ett bättre underställ under mina vanliga löparkläder, så jag tycker jag höll mig lagom varm. Däremot är det nog som jag tidigare skrivit dags att skaffa mig ett bätttre underställ för när temperaturen sjunker ner mot -10 grader, så tycker jag att alla underställ jag har gör att jag ändå blir kall över magen och bröstet. Tips på bra underställ mottages gärna.

Vintrig allé vid Ulriksdals Slott där jag vände idag
Vintrig allé vid Ulriksdals Slott där jag vände idag.

Känns härligt att ha gjort denna långrunda idag, för imorgon är det dags årets första matfrossa. Då ska jag på vårt årliga julbord som jag och brorsan blir bjudna på av mamma. I år bär det av det av till Säby Säteri på Ingarö.

Dagens långa löprunda blev 16,92 km och avverkades på 1.47.55. På min sida på Runkeeper kan du se mer av den.

Nu ska jag njuta av en glögg och pepparkakor med ädelost. Mums!

Rapport efter Lidingöloppet

Dagen började med att jag tyckte jag var ute i god tid i förmiddags när jag strax före 11 hoppade på bussen. Väl framme i Ropsten där gratisbussarna går till själva loppet, så var det 1 km kö till dem. Tittade på klockan och inser att min start går om ca 50 min. Stressen och pulsen steg och så ser jag en taxi komma ned från avfarten från Lidingö. Rusar ut i vägen och kastar mig in i den som om jag flydde från något.

Möts av världens trevligaste chaufför från Taxi Stockholm som säger att han vet lite smitvägar och 10 min senare var jag på plats.

Slängde av mig väskan och bytte om för att sedan ta mig en ganska lång väg till starten. Fick springa dit, så jag var helt svettig när jag väl stod i fållan.

Jaha tänkte jag, då kör vi då…

Hade inte hunnit studera banprofilen så värst mycket, men ganska snabbt så insåg jag att detta kommer att bli jobbigt. Trodde att jag redan innan 5 km avverkat den ökända Aborrebacken och var lite stolt över att det gick så bra, men senare skulle jag få veta att den kommer på slutet :/

Tyckte jag höll ganska bra tider fram tills det var ca en mil kvar, då jag började få känningar i mitt ena knä. Eftsom min kropp är viktigare än en bra tid så fick det bli att gå och sedan springa när det kändes okej. Sedan tornar skräckbacken (Aborrebacken) upp sig och går då psykiskt in i väggen, då jag trott att jag redan klarat av den. Men som alltid gäller det att få bort dåliga tankar och tänka positivt. Visst klarde jag den och även nästa jobbiga strax innan slutet.

Gick sedan i mål gråtandes av lycka över att klarat av detta på 3.28.19.

Här är mina mellantider
05.7 km 0 34 42
10.3 km 1 01 19
15.2 km 1 31 47
20.7 km 2 09 28
25.2 km 2 47 46
Mål 3 28 19