200 pass till midsommar

Det absolut vanligaste nyårslöftet måste ju vara att man ska börja träna. Nu tränar jag redan genom mitt eviga nötande med cykeln fram och tillbaka till jobbet. Men vi närmar oss snart två klassiska vintermånader och hur mycket cyklande det blir om vintern slår till på allvar, vet jag inte idag.

Träningsmål 1

När jag fick frågan att gå med i utmaningen 200 pass till vecka 26 av min cykelkompis, ville jag först inte, men sedan sjönk det in att det kanske inte är en så dum grej ändå.

Nu ska jag alltså genomföra 200 träningspass av valfri form (promenader är ej tillåtna) från den 23 december till vecka 26 som är kring midsommar. Den som är bra på almanackan, inser då att det inte är 200 dagar dit, det är bara runt 180 dagar 😬

För min del får jag ju till 2 pass per dag när jag pendelcyklar, vilket skulle kunna göra detta till en ”lätt” utmaning för mig. Men det är ju detta med om/när Kung Bore tänker slå till över Stockholmstrakten, som eventuellt skulle kunna äventyra den. Nåja… då har jag ju Zwift 😅

Träna på att vara bergsget 🐐

Appropå Zwift, så ska jag idag kl 10:30 köra mitt favoritrace i Zwift som går uppför Alpe Du Zwift.

Älskar detta race 😍 Det krävs planering av hur man ska fördela sin ork under loppet. Det är liksom inte bara att kötta på och köra full fart, för då kommer du garanterat att ta slut innan du är i mål. Jag brukar hamna någonstans i mitten av de som kör i klass C. Men allt beror ju på dagsform och medtävlande.

Träningsmål 2

Givetvis måste man ju ha ett mål med sin cykling varje år och nästa år blir målet att cykla 1 000 mil. I år kanske jag når 900 om jag har tur.

Julledigt

Igår var det för övrigt sista jobbdagen för i år för mig och jag ser så himla mycket fram emot denna välbehövda ledighet. Igår avslutade dagen med en riktigt lyxfika när min kollega Josefin som arbetar som konsult hos oss bjöd på juliga cupcakes som inte gick av för hackor 😋 Det blev en bra pepp inför 200 pass till midsommar, som jag nu kommer behöva…

Perfekt cykelväder

Jag försöker peppa mig själv genom att intala mig själv att det är härligt att cykla i regn och än så länge går det ganska bra. Visst… det är kolmörkt när man ger sig iväg och så regnar det typ varje dag. Men vad fanken det är ju bara vatten. Om man bara har en regnjacka ovanpå sin lite varmare cykeltröja och någon form av underställströja, så är det rätt gött ändå. Men tänk om det bara varit någon minusgrad, vad mycket snö det skulle blivit den senaste tiden?

Jag tror att elcykeln bidrar till att det inte känns jobbet när regnet piskar i ansiktet. Det enda är väl att det gör ont i ögonen av regnet om man kör utan glasögon, vilket jag gör om det regnar. Jag tycker att det är hopplöst att cykla i regn med brillor, för efter en stund ser man ju ingenting när man har vattendroppar över hela glasögonen. Kör man med stänkisar på cykeln, är ju risken mindre för att få upp stenar och annat skit i ögonen som annars glasögonen är bra att skydda ögonen ifrån.

Ser alltså fram emot en härligt våt cykeltur till jobbet nu… 🤓

Kom i ordentlig julstämning igår

Igår var jag på en julkonsert i vackra Gustav Vasa kyrka, där min kompis son som är med i Stockholms Gosskör skulle uppträda.

Det var väldigt länge sedan jag var på en julkonsert och jag som är lite av en känslomänniska fick vid några tillfällen fick jag hålla tillbaka tårarna i ögonen. Inte för att jag var ledsen, men för hur pampigt och vackert vissa sånger framfördes. Åkte hem från konserten med lite mer julkänsla, trots att regnet åter gjorde entré över Stockholm under tisdagkvällen.

Tack till familjen Hübner för att jag fick hänga med er igår kväll.

Julfix och så ska jag köra vägen till himlen

Utanför mitt hus har ljusslingorna, renarna och Tomten lyst upp min lilla plätt. Igår tyckte jag det var dags att sätta upp stjärnorna och ljusstakarna inne för att spä på julkänslan ännu mer.

Nu trivs jag som en sötmandel i glögglaset! Därför tänkte jag dra igång med lite julbak av lussebullar, som man kan frysa in till kommande bjudningar och för min egen mage också när bullsuget knackar på.

I eftermiddag blir det bergsklättring

På träningsschemat idag står det: Gör något svettig och skitjobbigt! Vad gör man då en gråmulen novemberdag? Jo, man anmäler sig givetvis till ett lopp i Zwift kl 14:45 och då till ett som går uppför Alpe Du Zwift, vägen till Himlen (Road to Sky) 😅

Det är ett lopp som man ska rejsa 6 gånger uppför monsterberget (inte på samma dag). Man klassificeras sedan efter de 3 bästa tiderna man gjort när sista loppet är avklarat. Jag kommer inte köra alla lopp, utan gör det mest för att få köra lite svettig bergsklättring.

Prickiga tröjan igen på Alpe du Zwift

Hopppas ni alla hade en fin julafton igår och att du liksom jag fick fylla magen med alldeles för mycket julmat. Jag tycker att jag tuggade konstant på något gott igår och det är tur att det bara är julafton en gång per år.

När jag kom hem sent igår ikväll, tog jag mig en glögg i soffan och tittade lite på mina fina julklappar som jag fått av mamma, pappa och lillebror. Dessa tjusiga manschettknappar fick jag av lillebror som uppenbarligen vet vad storebror går igång på.

Juldagsträning

Juldagen är en sådan där dag då jag helst inte gör något vettigt alls. Jag gillar att bara njuta av att vara ledig, kolla en bra film och mysa runt i mjukisbyxor. Lite så har väl juldagen rullat på hittills förutom att jag fick för mig att inte bara ligga och svälla i soffan av all julmat, utan även bränna lite av den.

Det blev ett Zwiftpass uppför mäktiga Alpe du Zwift med sina 1 000 höjdmeter. Jag skulle egentligen kört ett race uppför där, men missade starten på grund att jag inte hann få ordning på alla saker innan starten. Då valde jag istället att cykla uppför berget på egen hand utom tävlan.

Med svängig musik flödande ur högtalarna kämpande jag på och när jag nådde toppen, var jag snabbast uppför berget av dem som körde banan just då. Då blev jag för andra gången belönad med den prickiga bergatröjan ✌🏼

Man vet att man längtar

När man var liten kunde längtan upplevas som olidlig och nästan bara kännas jobbig, men i vuxen ålder är längtan bara en härlig känsla, tycker jag.

Fast jag är över 40 år så längtar jag till jul redan på höstenkanten och det är inte julklapparna som idag får mig att längta som det var när man var barn. Det är allt det mysiga med mörkret, ljusen, pyntet och all god mat som jag älskar med julen.

Igår kom jag på mig ligga i soffan och titta på unboxing filmer på dem som köpt likadana hjul till sin cykel som jag beställde i fredags på Black Friday. Tror jag sett de flesta filmer nu 😅 Nu längtar jag jättemycket efter att få mitt paket som nu är på väg genom Europas postterminaler till mig.

Igår körde jag ett Zwiftpass och skulle kört ett race med en kompis, men för första gången så fick jag inte Zwift att funka. Fick inte till min uppkoppling som annars brukar gå hur bra och smärtfritt som helst. När jag väl fick igång det, så hade racet startat och min chans att köra samma race som min kompis var borta.

Men som tur är så startat det många race varje varje timme i Zwift. Jag fixade med lite andra saker och 20 min senare startade jag i ett annat race, som likt det första var ca 30 km långt.

Hur gick det då? Jag blir inte sista lika ofta längre i C, men jag hamnar ändå rätt långt ned på resultatlistan bland dem som deltar och finns listade på Zwiftpower. Det går sakta framåt alltså och vem vet när vintern är över, så kanske jag faktiskt är lite stark i benen 🙂

Nu väntar en julmarknad och så får vi se om det kanske bli något träningspass senare i eftermiddag. Sedan tänkte jag sätta på dubbdäcken på pendelcykeln, så den blir redo för vintern.

Varde ljus – Santa the cyclist

Jag berättade tidigare om att jag med hjälp av hönsnät klippt och format en cyklist i verklig storlek och nu är min knasiga juldekoration ljussatt. Jag måste säga att resultatet blev ett rätt coolt, lite nördigt, men ett perfekt sätt använda en gammal avdankad, trasig MTB på.

När det gäller pendelcykling, så ska jag i nästa vecka försöka testa en ny väg till jobbet via en ännu icke klar cykelväg. Den vägen går via Rydbo och ner mot Täby. Jag kollade med en kille som jag följer på Strava som jag sett cykla där om den är cyklingsbar med en Cyclocross. Svaret blev att det ska gå bra att cykla med en cross där, så nu får vi se om det är en längre eller kortare väg mot den jag brukar cykla. Mörkt lär det dock vara.
För övrigt när det gäller cykling, måste jag komma igång om kvällarna och trotsa mörkret för att köra intervaller. Jag känner att nästa år vill jag bli en starkare cyklist. I år har jag cyklat massor, men jag har varit dålig på att pressa mig. Jag cyklar liksom bara. Det ska det ändring på.

Dags för lite pendelcykling igen

Nu var det nog två veckor sedan jag cyklade till jobbet. Det har varit så mycket med det ena och det andra. De dagar jag kunnat cykla har givetvis regnet stått som spön i backen, vilket i och för sig inte är en anledning till att inte cykla. Men dessa dagar har jag låtit den slöa delen av hjärnan fått bestämma.

Imorgon ser det dock lovande ut med uppehåll och ca 6 grader. Perfekt cykelväder, alltså!
Nu till helgen är det cykelmässa i stan. Den årligt återkommande Sweden Bike Expo på Kistamässan ska givetvis få ett besök av mig och några kompisar. Det är ju alltid mysigt att dregla, känna och klämma lite på de senaste cykelnyheterna. Vem vet, man kanske stöter på fler cykelvänner från cyberrymden där vi oftast ”ses” så här års.

Julutmaning – cykla 500 km i jul?

Jag gissar att Rapha och STRAVA kommer ha sin årliga utmaning mellan jul och nyår, Rapha Festive 500. Den funderar jag på att anta i mellandagarna. Utmaningen går ut på att mellan den 24 och 31 dec cykla 500 km. Förutom själva cyklingen ska man gärna dokumentera det på sociala media m.m.

Ska jag, eller ska jag inte? Tänk om det är 50 cm snö ute? Kommer man ens klara av att genomföra den då? Någon som gjort detta får gärna skriva och berätta.

Apropå jul

Idag köpte jag hem lite glögg för att prova inför jul. Tvålglögg med lavendersmak, Min favorit Blossas Trestjärniga, spetsad med rom. Sedan köpte jag två lagrade julmuster, en som är lagrad 6 månader på bourbonfat och en som är lagrad lika länge, fast på romfat.