En vecka går fort när man har kul

Imorse sken solen och värmen började sakta återvända efter gårdagens regn. Det kändes underbart att få avsluta denna vecka med lite förmiddagscykling och fika innan det var dags att plocka isär våra cyklar och packa ihop dem inför hemresan.

Eftersom huset är beläget på ett berg, har vi inte riktigt känt behovet av att cykla så mycket distans, även om det är riktigt trevligt att göra det också. Cykelpassen denna vecka har varit en orgie i bergsintervaller och jag har lyckats skrapa ihop ca 20 mils cykling och ca 4 300 höjdmeter.

Igår var det ett riktigt bedrövligt väder, men då tog vi bilen till Ronda. Vi nådde inte ända fram dit på cyklarna häromdagen, på grund av att vi höll på att frysa ihjäl på vägen dit.

På vägen upp mot Ronda öste regnet ned och när vi kommit riktigt högt upp övergick regnet i snö.

Väl framme åt vi lunch på en riktig turistfälla till restaurang, men det var helt okej mat ändå. Sedan spanade vi in den vackra gamla bron mitt i stan och det enorma stup med vattenfall som man kunde se långt nere i mellan bergen från bron.

Vi gjorde också ett besök på den gamla tjurfäktningsarenan som delvis var ett museum numera.

Nu har vi landat i Sverige igen, trötta men nöjda efter denna spanienvecka. Även om jag haft något i kroppen som gjort att jag inte kunnat köra järnet med cyklingen, så har det varit en magiskt härlig vecka i huset på bergskanten.

Grädden på moset har varit alla underbara kompisar som jag varit med denna vecka: Johan Hübner, Robert Trouin, Robert Otterstål, Jörgen och Jessica Otterstål, samt Ali Ranji som bodde ett stenkast från oss.

Så tack för alla svettiga och frusna cykelturer, alla skratt och för att ni är just dem ni är. Ni är mina cykelstjärnor ⭐️

Fikatur och bergshike

Vi har ju haft lite varannandagväder denna vecka och enligt prognosen skulle det vara fint väder fram till lunch, så några av oss tog en kort sväng upp till Istán för att ta en fika. Det var riktigt behaglig temperatur, trots att inte solen sken. När vi satt och fikade, dök det upp en svensk kille som var ute på en ensamtur som vi tjattrade lite med innan vi gav oss tillbaka hem igen.

Efter lunch tog jag och 2 x Robert en promenad eftersom regnet fortfarande lyste med sin frånvaro. Promenaden blev en bergshike i naturreservatet som ligger i anslutning till där vi bor. Här och där gick vi förbi hus och hotelldrömmar som plötsligt avstannat och sedan lämnats i glömska.

Vi kände oss som riktiga stadsbor när vi iförda platta sneakers klättrade runt bland blommande buskar och vilda olivträd. Det blev en riktigt trevlig och uppfriskande hike på ett par kilometer och på väg tillbaka blev vi lite blöta av det nu antågande regnet.

Vår 1 kilometer långa uppfart mot huset med 11 % lutning och 111 höjdmeter tar ut sin rätt på benen.

Långt där nere bor vi. Vårt hus är det som ligger strax under den mörkblå poolen

Från vårvärme till askallt

Idag sken solen igen efter att vi hade ett rätt blött väder igår. Idag var tanken att vi skulle cykla upp till staden Ronda som nås genom en galen klättring upp i bergen. Första målet var ett café som låg uppe på en bergskant efter ca 2 mils klättring. Vägen upp dit var till en början rätt angenäm, men rätt snart började vinden tillta och temperaturen sjönk från behagligt till mer och mer plågsamt kallt.

Målet var att vi skulle återsamlas vid caféet, eftersom vi är lite olika starka bergsgetter. Robert O höll täten och efter honom jagade Robert T. En bit efter dem kom sedan Ali, jag, Jessica, Jörgen och Johan. Efter ett tag kom jag ikapp Ali och vi höll sedan ihop upp till caféet. Det tråkiga var att när vi som bäst behövde en varm kaffe, så var caféet givetvis stängt.

Jag och Ali väntade in de andra, men Robert och Robert hade redan beslutat sig att fortsätta mot Ronda eftersom stället var stängt innan vi kom dit. Vi andra beslutade oss för att vända ned mot Marbella igen eftersom det var typ 5 grader varmt och vi frös som ett gäng hundar.

På vägen ned mot Marabella igen var vi tvungna att stanna flera gånger för att återfå värmen lite. Robert T hade också valt att avbryta färden mot Ronda pga risken för att få köldskador. Han anslöt också till oss strax innan vi hittade vi en mysig restaurang med en solig terass som hade en makalös utsikt, där vi äntligen kunde få i oss en varm kaffe, cola och en bocadillo.

När vi återfått kroppsvärmen, bar det iväg hemåt igen. Då mötte vi även upp Robert O som lyckats ta sig till Ronda själv och sedan tillbaka till oss, vilket var makalöst starkt gjort.

Väl hemma var det ett gäng slitna och frusna själar som var grymt nöjda med dagens prestation och som fått lite mer än 6,5 mil in på cykelkontot. Några av oss mjukade upp våra kalla kroppar med ett härligt bad i bubbelpoolen hemma på terrassen.

En kram för att hålla värmen är ovärdeligt när man fryser

Världens bästa trafikregel i Spanien

Klättermössen i Spanien

Idag hade vi först tänkt ut en runda som skulle gå via Istán och sedan vidare mot Ojén, men när vi åkt gata upp och gata ned i den lilla bergsbyn, så tog den väg vi trodde att vi skulle kunna åka på slut i en apelsinodling.

Det blev då att cykla hela vägen ned till Marbella för att därifrån köra en större väg upp mot Ojén. Innan vi åkte från Marbella, stannade vi för en kaffepaus nere vid ett café på stranden. Därefter började vi stigningen mot dagens lunchmål som var Ojén.

Eftersom vi som åkt ned är lite olika starka, så har vi sagt att man för köra i egen fart uppför långa stigningar och så väntar vi in varandra på toppen. Våra två sprättuppar Robert och Robert försvann som två oljade blixtar, men vi andra hittade en lagom takt som vi höll hela vägen upp, tills vi fann de två tupparna väntandes vid vägkanten.

I Ojén blev det en lunch bestående av kaffe, cola och bocadillo, som vi äter varje dag 😊 Sedan testade vi att köra mot Mondo och då fick uppleva en helt magnifik serpentinväg i ett landskap som jag faktiskt tror slog Mallorca stundtals. Efter en stund, där klättringen tog en paus beslutade vi oss för att vända tillbaka hem igen.

Strax efter att vi passerat Ojén igen, anslöt Ali som är en teamkamrat till oss från TUG, som nu fått ordning på sin cykel. Ali som bor rätt nära oss hängde med oss resterande vägen hem.

Sammanfattat blev det en helt fantastisk dag i strålande sol med +20 grader på termometern och på cykelkontot kunde man idag skriva in 66,8 km och nästan 1 330 höjdmeter 😅


1:a cykeldagen i Marbella

Efter att vi igår ägnade oss att montera ihop våra cyklar, så var det idag dags för första cykeldagen. Vi rullade den låååånga vägen ned till Marbella från den bergskant där vi bor som heter Sierra Country Club. Väl nere i Marbella stannade vi och sedan började vi dagens långa klätterpass.

I perfekt väder med sol och ca 17-20 grader började vi trampa uppför. Det var en väldigt blandad klättring, med allt väldigt från brant till lite mindre brant. Det blev alltså även lite tid för återhämtning då och då på väg mot slutmålet som var bergsbyn Istán.

Väl framme Istán, hittade vi en liten bodega vid ett litet torg i den lilla byn där vi slog oss ned, fikade och åt en bocadilla. Efter detta blev det en herrejösses lång utförsåkning tillbaka ned mot Marbella igen. Några vek av vid stället där vi bor och några fortsatte hela vägen ned till Marbella, för att få till en till klättring upp till stället där vi bor.

Den sista backen från vägen upp till huset blev en galet brant klättring där lutningen är snitt 11 %. Den har vi framför oss varje dag denna vecka 😅

Hello sydligare breddgrader

Nu sitter vi på ✈️ mot sydligare breddgrader. Nu är det en vecka i bergen ovanför Marabella som gäller för mig och ett par andra cyklande vänner! Vi har hyrt ett hus av en kollega till mig som ser superfint ut och vi kommer göra dagsutflykter till olika mål under veckan, beroende på väder och vind.

När vi kommer fram blir handling, montering av cyklar och lite allmän installation i huset, innan vi eventuellt tar en testrunda med cyklarna för att se att allt funkar.

Här är veckans cykelkompisar samlade på två flygplansselfies:

img_0180

img_0181

 

 

Snart kortkort premiär

Nja inte i Sverige kanske, men snart ska jag och några cyklande vänner åka ned till Spanien och förhoppningsvis ska vi få känna lite varma vindar runt vinterbleka ben och armar. Denna gången går färden till bergen ovanför Marbella, där vi hyrt ett hus av en arbetskamrat till mig.

Denna gång åker vi inte på en ordnad resa med guider. Utan nu blir det till att hitta egna dagsetapper och utflyktsmål, vilket kan bli lite spännande. Huset verkar vara magiskt fint, så efter våra strapatser lär det inte gå någon nöd på oss 😎

Foto: Michel Szabo

Tips på utflyktsmål

Vi kommer cykla landsväg och om du har några tips på utflyktsmål att cykla till med utgångspunkt från Marbella, får du jättegärna slänga in en kommentar om vad man inte får missa.