Sista längre löppasset innan Stockholm Marathon

Idag svängde jag på mig kläderna jag tänkte ha på mig på Sthlm Marathon den 1 juni för att testa om det kändes bra.

Långtidsprognoserna just nu säger att det kommer bli +23 grader och sol den 1 juni. Det är bara 20 grader mer än förra årets marathon, phuuuu…. Jag kommer att köra med mina 2XU trekvartslånga kompressionsbyxor, Asics löpartröja, Asics Marathonstrumpor, samt mina Asics GT-1000 skor.

Ikväll blev också första längre rundan med mina nya löparskor. De kändes riktigt bra att springa med dem, men jag vet att man kanske inte ska springa med nya skor på ett maraton. Med tänkte på att det kändes så bra, tror jag faktiskt att jag kommer att göra det ändå.
Att träna för ett maraton och Vätternrundan samtidigt är jobbigt för kroppen. Man känner fortfarande i benen att man gjorde ett 13 mila pass på cykeln i lördags.

Mina fötters nya bästa vänner

Idag åkte jag in till Asics Conceptstore på Hamngatan i Stockholm. Efter en stunds provande och testande, föll valet på ett modellen Asics GT-1000. 
Jag har lite pronation när jag springer, så jag är lite begränsad i vilka modeller som passar mig. Detta är en vidareutveckling av mina nuvarande GEL-1170 och som jag älskat och inte haft några problem med. 
Att denna modell äntligen hade en cool färg gjorde det lättare att slå till. Tidigare har jag bara haft vita eller svarta att välja på i gamla GEL-1170 serien.
Måste säga att jag var imponerad av den fina servicen man fick i butiken, men jag har fortfarande lite svårt att smälta att löparskor i svenska butiker är så otroligt mycket dyrare än om man beställer dem från utlandet, t.ex Storbritannien.

Jag passade även på att skaffa mig ett par Asics Marathon socks som ska vara speciellt lämpade för längre löppass. Att ha bra strumpor i skorna är något man lärt sig genom åren. Det är en otrolig skillnad att springa med vanliga strumpor mot varianter som dessa. Längre pass skulle det vara uteslutet för mig att springa med andra strumpor än just sådana som är anpassade för ändamålet. 
Sedan är jag ett litet fan av tåstrumpor, och då är favoritmärket Injinji.

Första löppasset på 3 veckor

Stockholm Marathon närmar sig med stormsteg och idag blev det äntligen ett löppass igen efter 3 veckors uppehåll.

Jag har haft en liten påhälsning av en förkylning, samt hosta som hindrat mig från att träna. Sedan måste jag säga att löpningen har delvis fått stryka på foten för min nyvunna träningskärlek: Min racercykel.

Det mentala motståndet till att springa var på topp idag – ville verkligen inte springa. Jag måste dock få till fler långpass för att Stockholm Marathon ska gå bra, så idag gav jag mig ut på en runda utmed Edsviken. Det var första gången jag sprang den sedan i höstas och den kan verkligen få en att må bra. Det är så vackert att springa i skogen nu när naturen fullkomligt exploderar i vårvärmen.

Löprundan blev 16,28 km och gjordes på sega 6,01 per km.
Att det kändes segt i kroppen kan bero på att jag inte legat på latsidan när det gäller träningen. Denna vecka har jag nämligen fått ihop 203,68 km cykling.

Celeste nyputsad och redo igen

Med ett glas vin i ena handen och puts/skurtrasa i andra, passade jag på att putsa av cykeln ikväll. Jag har bestämt för att min racercykel verkligen ska skötas om, för med kärlek brukar det mesta hålla längre.

Nu börjar det bli dags att komma ut på ett låååångpass löpning också, detta efter hosta och förkylning. 1 juni är det nämligen dags för Stockholm Marathon. Får se om jag kan få till ett sådant någon gång i nästa vecka.

Imorgon kommer en kille som heter Simon förbi mig som jag känner genom mitt jobb. Eftersom det visade sig att han bor ganska nära mig, föreslog jag att vi skulle ta runda tillsammans någon gång och imorgon blir det av. Det är precis som jag fått erfara denna vecka, att det är så mycket roligare att cykla när man är flera.

Imorgon är det dags att glänsa i solen igen

Tar igen mig efter att ha tagit ut mig rejält

Idag var jag under dagen lite halvt omotiverad att köra ett träningspass på en fredag eftermiddag. Nu var dock Mikaela frisk som är den personliga tränaren på Actic som jag kör med 1 gång per månad. Det har blivit två inställda gånger, så det var bara att kasta bort alla jag-vill-inte tankar och traska dit.

Min nya balansbräda från Casall

Det som väntade mig idag var det jobbigaste pass jag någonsin gjort på ett gym. Jag fick göra löpbandsträningen från helvetet. Det gick i en hissnande fart uppför och platt om vart annat. Efter ha förlorat 1 liter svett, var det dags för ett gäng balansövningar.

Här har vi hittat en svag punkt. Att balansera på en fot på en balansbräda, visade sig vara något jag måste träna på. Jag var sjukt darrig i fötterna och man såg på fotleden att massor med muskler jobbade febrilt med att hålla foten still.

På vägen hem svängde jag in på Stadium och införskaffade mig en egen balansbräda. Nu jäklar ska det tränas balans om kvällarna.

Lagom mosig i kroppen ligger jag nu i soffan och myser med ett glas vin, för det är jag värd.