Författare: Magnus

Ett hett cykelgäng

Posted on av Magnus

Vissa skulle säkert säga att vi var knäppa som gav oss ut på en landsvägsrunda idag? Detta när termometern redan vid start var nästan 30 grader och fortsatte uppåt längs med rundan.

Rundan som jag planerat för mina cykelkompisar var ca 70 km lång och målet med rundan var att pausa halvvägs vid Wira Bruk och det fina caféet där.

Jag förberedde mig ordentligt med tanke på värmen och smorde in ben, armar och ansikte med solskyddsfaktor. Jag försåg cykeln med dubbla vattenflaskor och så var jag redo att stekas ett par timmar under solen på cykeln. Vi blev fem stycken glada prickar från Team Utan Gränser.

Detta var inte tänkt att bli någon snabbrunda, utan idag var målet att cykla i mystempo. Och vad är ett mystempo? För mig är det en genomsnittlig fart på ca 25-28 km/h. Vår lilla grupp höll rätt bra ihop och ingen lämnades i sticket om man hamnade lite på efterkälken, vilket kan hända alla ibland.

Till Wira Bruk tog vi vägen upp via Sättra och utmed Långsjön som är en vacker väg, men där beläggningen på vägen har en del att önska stundtals. Vid Wira Bruk hittade vi en plats nere i äppelträdgården, där vi kopplade av under skuggan av ett parasoll och njöt av fikat.

Känslan av pyspunka

På vägen tillbaka tog vi vägen via Rumsättra istället, som är en jättefin slingrande väg. Jag hade dock på känn att den biten skulle bli lite av en upplevelse, då den fick ny beläggning förra året.

När det är ca 30 grader, blir vägbanan mjuk. Känslan är lite som när man fått pyspunka och man känner att luften börjat gå ur däcket. Det är otroligt trögcyklat. Om man går av cykeln, så sjunker cykelskorna ned i vägbanan en bit. Men bra träning är det 😄

I höjd med Brottby, avvek en ur klungan som skulle ta vägen hem via Vallentuna. Resten av oss fortsatte utmed Garnsviken hem till mig. Där bjöd jag på glass till den som ville ha, för att kyla ned sig lite efter den heta rundan.

Senaste dagarnas värme gör en slö

Posted on av Magnus

Igår var det en toppnotering av temperaturen hittills i år. Mäktiga 32 grader hade jag här hemma i Åkersberga. Det gav en känsla av att man befann sig lååångt mycket mer söder ut nere i Europa och idag fick vi få liknande siffror, men kanske någon grad lägre. Tidningarna öser på med rubriker som skräckvärmen, supervärmen och andra stora skrämselord, vilket jag tycker är lite fånigt. Att vi i Sverige har 30 grader varmt på sommaren är ju inget konstigt under kortare perioder då och då. Detta utan att på något sätt förringa att vi måste ändra på vårt leverne för att bromsa upp klimatförändringarna.

Hur som helst har värmen förslappat mig och gjort mig riktigt slö, trots att jag dricker vatten, äter glass och försöker undvika solen.

Dags att röra på slöfocken

Idag masade jag mig iväg och tog en sväng med MTBn på favoritbanan i Hacksta för att få svettas kopiösa mängder svett. Detta trots att min MTB inte är fixad efter allt växeltrassel på Engelbrektsturen. Idag fick jag bara 2 växeltrassel!

På måndag ska MTBn in till en lokal cykelverkstad och då ska det bytas stora och lilla klingan, kedja och kassett m.m. Det blir ingen konvertering till singelklinga har jag bestämt mig för efter diskussion med meken.

4 och ett halvt varv blev det, men något knas var det med min Garmindator som gjorde att några varv inte registrerades på banan 🥵 Bytte till att köra med Garminklockan då istället och då funkade det bättre. Det blev inget personligt rekord på hela segmentet, men på två delsegment satte jag PR i värmen ✌🏼

Imorgon står det landsvägscykling på schemat med ett litet gäng ur Team Utan Gränser. Det är en fikarunda till Wira Bruk och deras magiskt fina café som vi ska göra.

En stilla tur med vänner

Posted on av Magnus

Igår fick jag besök av ett par vänner, närmare bestämt Gerry och Malin. Vi skulle ses hemma hos mig och börja eftermiddagen med en cykeltur i Roslagen där jag bor. Efter detta hade Gerry insisterat på att han ville laga mat, så han hade med sig allt för en trerätters middag till oss. Himla spännande att bli bjuden på mat i sitt eget hem tycker jag.

Igår kom även mina nya fräsiga cykelstrumpor från FingersCrossed Design som jag beställt. De var verkligen supercoola tycker jag 😍

Cykelrundan som jag tog med dem på är en av mina favoritrundor och som är lagom lång för en sen eftermiddagstur innan middag. Vi cyklade i lugn takt upp förbi Roslagsstoppet och vidare upp över Kårsta. Sedan tog vi oss tillbaka med ett kort stopp vid Brottby Kyrkoruin innan vi cyklade på turens finaste del som är utmed Garnsviken mellan Brottby och ned till Stava.

Efter detta kopplade vi av en stund på altanen innan Gerry lagade mat till oss. Sedan åt vi gott och hade väldigt trevligt hela kvällen.

Engelbrektsturen – 7 mil med växeltrassel

Posted on av Magnus

Årets första och kanske enda MTB-lopp hade kunnat blivit en succé. Formen fanns där och jag var rätt taggad när startsnöret släpptes och vi fick cykla iväg.

Första biten ut ur Norberg är det trångt och det är inte någon större idé att försöka köra om andra. Här gäller det att bara hålla koll på den stora amöba av cyklister som snart ska in på den avsmalnande grusvägen så att man inte kör in i någon eller blir påkörd. Efter en stund, bildas de två led och då går det att ligga i omkörningsfilen och plocka platser.

När grusvägen sakta övergick i mera stigliknande terräng kom första stoppet. På en lite stökigare stig åker kedjan av i ett hopp. Det var bara att stanna och skita ner händerna för att få tillbaka den.

Efter detta hopar sig växelproblemen. Plötsligt kan jag inte växla upp från lilla till stora klingan och det gjorde att jag fick trampa som en hamster som springer i sitt hamsterhjul på raksträckorna. Det funkade dock rätt okej på de mer stökigare partierna som det finns det gott om på detta lopp.

Ungefär halvvägs in i loppet får jag äntligen upp kedjan på stora klingan igen och bestämmer mig att försöka låta bli att växla till lilla klingan, vilket inte visade sig att det skulle gå i några av de riktigt branta stökiga backarna som var kvar. Vid ett ställe på en lång nedförsbacke med rätt stenig terräng lossnar kedjan igen och nu går det så fort att jag inte upptäcker att det hänt. När jag sedan börjar trampa, så rasslar det bara till.

Helvete tänker jag väldigt högt 👿 Nu hade hela växelpaketet där bak vänt sig bak och fram såg det ut som. Detta händer precis vid ett tält där det står ett ”rockband” och skrålar jättehögt ur ett par högtalare som låter som de spruckit.

Vänder upp och ner på hojen. Står och sliter en stund till den gräsliga musiken tills jag äntligen får tillbaka växelgrunkan i rätt position igen. Som tur är verkar den inte gått sönder… Nu är mina händer kolsvarta av olja och jag försöker kleta av mig all skit i gräset innan jag hoppar på cykeln och kör vidare.

Nu kände jag att en rekordtiden var utom räckhåll, men jag fortsatte och plockade tillbaka en hel del placeringar av alla som körde om mig när jag stod och mekade. Nu börjar plötsligt växlingarna funka bättre efter det stora haveriet 🙄

Under resterande del av loppet håller växlarna och kedjan hyfsat bra och kedjan åker bara av en gång till. Då lyckats jag få tillbaka den på plats med cykelskon i farten. Kände mig som värsta proffset som lagar mina grejer i farten…

Hur gick det då till slut

Målet var att försöka slå tiden 3 tim och 16 min som jag gjorde 2017.

Jag hade nog kunnat komma in på en tid på runt 3 tim idag om inte cykeln strulat och varit så dum, men jag är rätt nöjd med min tid ändå som blev 3 tim och 22 min.

Nya tag nästa år… Nu ska cykeln lämnas in på service tror jag och så tänker jag se om jag ska konvertera den till singelklinga.

Tack för fina bilder från Cykelkanalen.se och deras fotograf Anders Jansson och Happyride.se bilder deras fotograf Hans Schönning.

En sista sväng innan helgens lopp

Posted on av Magnus

På söndag är det dags för ett återbesök till skogarna kring Norberg. Då ska jag köra Engelbrektsturen igen. Det är ett av mina favoritlopp på MTB, så det ska bli kul.

Som uppladdning inför detta har jag denna vecka fått till två pass på den lokala MTB-banan och båda gångerna satte jag personligt rekord på banan. Det känns som jag inte tappat så mycket av skogsmullecyklisten i mig, trots att jag knappt cyklat på MTB:n i år.

Idag lät jag MTB:n stå och tog mig istället en sväng med racern. Vädret var soligt och ca 25 grader, alltså toppenväder för en landsvägsrunda. När jag kom upp till Brottby, upptäckte jag att jag glömt min vattenflaska hemma. Då bestämde jag mig för en kortare runda, för att jag inte skulle ramla av cykeln pga uttorkning.

Strax efter Brottby börjar himlen fyllas med mörka moln och rätt snart kom de första dropparna. Dropparna gick snabbt över till ett rätt ihållande regn. Jag som annars avskyr att cykla i regn, njöt lite i hemlighet av det svalkande regnet ☺️

Framdäcket såg till att benen svalkades av allt vatten som det tog med sig från asfalten

När jag närmade mig Hakungebacken på väg tillbaka, upphörde regnet. Och hemma hade det inte kommit en droppe. Vi fick en skur lite senare med åska och allt när jag satt och drack lite bubbel med några grannar. Apropå Hakungebacken. Jag satte inget PR där idag, men jag gjorde min 3:e bästa tid och då har jag cyklat där rätt många gånger – 76 gånger närmare bestämt!

Jag fick ihop ca 43 km idag och det kändes lagom. Nu ska jag vila en dag, så att man är pigg i benen på söndag. I Norberg verkar det på söndag bli fint väder och ca 20 grader fram till lunch, då det väntas börja regna 😬 Mitt i loppet alltså, så vi får väl se om det blir en geggig upplevelse.

Efter regnet körde jag fladdrig klädstil för torka

Så fort jag torkat var klädstilen återställd